Självhushåll på 50-talet
50-talet
I början av 50-talet gällde i hög grad självhushåll. Av produkterna som inte såldes tillverkades mat
för familjens behov.
Av mjölken kärnades smör och tillverkades ost., filbunke och kalvdans. Hönsens ägg användes till omeletter, pannkakor och bak. Ibland ruvades ägg och kycklingar blev antingen mat eller värphöns.
Till jul och sommar slaktades gris. Allt togs tillvara. Blodpudding, paltbröd, korvar, syltor, leverpastej, griskind, grisfötter, ister, sidfläsk, kotletter, filé, revbenspjäll och skinkor. Skinkan lades i saltlag för att griljeras och serveras på julbordet. Ister smältes till brödbak. I övrigt konserverades den tillagade mat som inte skulle konsumeras direkt. (Det var före frysboxens tid).
Vid sommarslakten skickades skinkor och sidfläsk iväg för rökning.
Någon kalv slaktades ibland och blev till kalvstek, kalvsylta, kalvbullar mm. De större tjurkalvarna sändes däremot till slakteriet varifrån halva kroppar kunde återtas och styckas hemma på gården. Förutom fina styckningsdelar maldes delar av köttet ner till färs.
Ärtor, morötter, kryddväxter och Västerråsgrurka odlades. Den senare saltades in.
Vinbärs- och hallonbuskar fanns och bären blev saft, gelé och sylt. I skogen plockade hjortron, lingon och blåbär som också blev saft och sylt. En blandning av hallon och blåbär kallades Drottningsylt.
