tranhem

Jag minns den än. En smal vattenfylld fåra i en ganska djup och vid dalsänka. Den forsade på våren och torkade nästan ut framåt sommaren. På vintern frös den till, men man kunde se vattnet porla under den tunnare isen i mitten. Fåglar rastade och bin, fjärilar och humlor flockades på sommaren kring alla blommor som växte kring bäcken.

Så kom förändringens vind. En ny granne la rör i bäckfåran och täckte över med flera lass fyllning och jord. Utloppet vid markgränsen bevarades för bäckens vidare färd genom skog och ängar. Där byggde bävern sitt bo.

En dag kommer sommarvärme trots att almanackan visar på vår. Soligt, varmt och skönt lockar fram gräs och vitsipport under grenar och fjolårsgräs.

Nu finns ännu en ny generation granne, som har byggt hjorthägn på den igenfyllda bäcken och omkringliggande fält. I anslutning till utloppet har man dämt upp vattenflödet så att en ganska lång, vid damm har bildats. Hjortarna har fått ett vattenhål på sin sida stängslet. Fåglarna landar åter och knoppar och gräs verkar ta sats för att spricka ut när som helst.

Som min barndoms bäck blir det inte. Men vid dammen kan jag sitta och skriva.

I början av femtiotalet drogs de flesta maskiner med en eller två hästar.De vanligaste maskinerna var: potatissättare, plog, harv, såmaskin, slåttermaskin, självbindare och vagnar.

Timotej och vicker såddes på våren och slåddes med slåttermaskin. Höet hängdes upp på hässjor för att torka innan de lastades på en vagn och fraktades till uthusen. Sedan blåstes höet upp på loftet i ladugården, med hjälp av en utrustning som drevs av en motor. Vicker (ärtväxt) slåddes och gavs färskt till korna. Under sommaren gick korna ute på betesmarkerna.

När vete, korn, råg och havre var moget att skördas togs självbindaren fram. En fiffig anordning som skar av säden och band ihop till kärvar. Kärvarna ställdes i stukor för att torka.När detta var klart lagrades de i logen. Under hösten kom ett trösklag med ett tröskverk och tröskade (kornen skiljdes från sädesstråna). Sedan säckades säden och det mesta såldes.En del behölls dock som foder till djuren framförallt till grisarna och hönsen. På gården fanns en kvarn där säden kunde malas. Halmen som blev över användes att strö hos djuren i ladugården.

Potatisen togs upp med en maskin som sprätte upp potatisen, som sedan plockades för hand. Potatis som inte lagrades för eget bruk såldes.

Det fanns mjölmaskinanläggning och korna mjölkades morgon och kväll. Varje morgon hämtades mjölken av en lastbil som körde mjölken till mejeriet. Varje månad togs prov på mjölken och för det ändamålet fylldes sex små glasflaskor vilka levererades till mejeriet. Beroende på kvalitet avgjordes priset som betalades.

Ägg förpackades i en trälåda med pappfack när de skulle fraktas till försäljning.

När kalvar, tjurkalvar och grisar var slaktmogna skickades de till slakteriet för slakt. Gris för eget bruk slaktades ett par gånger per år och någon gång slaktades en kalv. Oxkött däremot togs hem från slakteriet i form av kvarts eller halv djurkropp. Kvigkalvar såldes vidare till liv.Åtminstone hos oss brukade man köpa in spädgrisar för uppfödning och behålla dem tills de var slaktmogna.

 I mitten av femtiotalet skaffade mina föräldrar traktor och en del maskiner försågs med dragkrokar medan en del maskiner byttes ut.

Skaldjurssoppa med aioli
Grekisk skinkstek med klyftpotatis
Vaniljglass med varm vinbärssylt

Konsert för hundra hjortar -en magisk upplevelse

En varm söndagseftermiddag satt jag på verandan och läste en bok. Önskekonserter strömmade på hög volym ur högtalarna. Hjortarna i hägnet som gränsar till vår tomt hade inte synts till sedan tidig morgon. 

Plötsligt uppmärksammar jag en rörelse och tittar upp. Hundra hjortar står tätt vända mot verandan. Deras stora öron står rätt upp vända mot ljudet. Blickstilla står de som lyssnande. Inte skrämda av det höga ljudet.
En magisk upplevelse. 

Deras naturliga rörelsemönster är att förflytta sig på rad, alla betar samtidigt, lägger sig ner samtidigt och startar förflyttning samtidigt. En eller ett par ledare håller vakt och är även de som anger fara eller annat skäl till förflyttning.

En vecka senare passerar jag den fina krogen i Stockholm. På menyn står Wagnyfilé och jag frågar kyparen vad det är. Det är kött från hjortar som föds upp i Australien får jag veta. Kalvarna föds upp med klassisk musik och man har funnit att de blir harmoniska och att köttet därför håller hög kvalitet och smak.

/Maria Elisabeth

Buffé Tranhem

Ost- och korvbricka, rökt och kokt skinka, rökt hästkött, grönsakstallrik, kesella, getostsallad, rökt fisk, potatissallad, getostgratinerad rödbeta med honung, lammstek (tunna skivor), stekt rökt sidfläsk, hjortfärsfylld paprika, ugnsbakade rotfrukter, oliv- och rödvinssås, våfflor med hjortronsylt och grädde.

Bröd: 4-korn, Dinkelknäcke

Rågmjölspanerad abborre med stekta kanareller och baconfräs

Rostbiff på hjort med ugnsbakade rotfrukter

Äppelpaj med vaniljsås

50-talet

I början av 50-talet gällde i hög grad självhushåll. Av produkterna som inte såldes tillverkades mat

för familjens behov.
Av mjölken kärnades smör och tillverkades ost., filbunke och kalvdans. Hönsens ägg användes till omeletter, pannkakor och bak. Ibland ruvades ägg och kycklingar blev antingen mat eller värphöns.

Till jul och sommar slaktades gris. Allt togs tillvara. Blodpudding, paltbröd, korvar, syltor, leverpastej, griskind, grisfötter, ister, sidfläsk, kotletter, filé, revbenspjäll och skinkor. Skinkan lades i saltlag för att griljeras och serveras på julbordet. Ister smältes till brödbak. I övrigt konserverades den tillagade mat som inte skulle konsumeras direkt. (Det var före frysboxens tid).

Vid sommarslakten skickades skinkor och sidfläsk iväg för rökning.

Någon kalv slaktades ibland och blev till kalvstek, kalvsylta, kalvbullar mm. De större tjurkalvarna sändes däremot till slakteriet varifrån halva kroppar kunde återtas och styckas hemma på gården. Förutom fina styckningsdelar maldes delar av köttet ner till färs.

Ärtor, morötter, kryddväxter och Västerråsgrurka odlades. Den senare saltades in.

Vinbärs- och hallonbuskar fanns och bären blev saft, gelé och sylt. I skogen plockade hjortron, lingon och blåbär som också blev saft och sylt. En blandning av hallon och blåbär kallades Drottningsylt.

Havskräfta med skirat dillsmör

Vinbärsbrässerad hjortstek med blomkåls- och broccoligrtaäng

Ananas under kokostäcke

Getostgratinerad rödbeta med flytande saffranshonung

Hjortfärsbiff Tranhem med oliv- och rödvinssås

samt potatis- och blomkålsmos

Skrädmjölsflarn med riven mandelmassa

och jordgubbe.

Här kommer nyheter om Tranhem. Gården som upplevt en utveckling från traditionellt jordbruk till hjorthägn med Gårdsbutik